Skördeperioderna är olika för olika delar av världen vilket i en global marknad skapar prisrörelser hela året.
Exempel på strategi med futures:
Vid tid för sådd, t.ex. i oktober, säljer lantbrukaren futures motsvarande 20% av förväntad skörd; under våren, när grödan är väl etablerad och risken för skördebortfall minskat, säljer lantbrukaren ytterligare 30%; vid skörd säljs 20% och ungefär 70% av skörden levereras på den fysiska marknaden. Resterande del av skörden lagras och i januari säljer lantbrukaren ytterligare 20% och slutligen säljs resterande 10% någon gång innan nästa sådd. Med denna strategi sprids prisrisken över en mer än tjugo månader lång period, fram till skörd utnyttjas futures och efter skörd utnyttjar lantbrukaren sin lagringskapacitet och säljer till spotpris.
Postat i Strategi | Lämna en kommentar »
En lantbrukare sår i augusti 2008 raps och förväntar sig att skörda rapsen i juli 2009. Lantbrukaren bestämmer sig för att i samband med sådd prissäkra rapsen med forwardkontrakt till ett pris på 3,50 kr/kg. Lantbrukaren tror dock att en prisuppgång någon gång mellan sådd och skörd är fullt möjlig och väljer för att kunna ta del av eventuell prisuppgång att kombinera sitt forwardkontrakt med köpoptioner.
Efter att ha jämfört olika köpoptioner väljer lantbrukaren att köpa köpoptioner med lösenpriset 4,00 kr/kg med en löptid till oktober 2009. Premien för dessa köpoptioner är 0,10 kr/kg.
Under våren 2009 drabbas stora rapsproducerande länder av torka och priset på futurekontrakt med raps som underliggande vara stiger till 4,50 kr/kg. Köpoptionernas intrinsic value blir då 0,50 kr/kg (4,50 – 4,00) och det antas även ett time value som värderas till 0,05 kr/kg. Köpoptionernas premie uppgår således till 0,55 kr/kg (0,50 + 0,05). Lantbrukaren tror inte på ytterligare prisuppgång innan skörd och väljer därför att sälja sina köpoptioner.
Resultatet av optionsaffären blir 0,45 kr/kg (Erhållen premie 0,55 minus ursprunglig betald premie 0,10). Senare i samband med skörd säljer lantbrukaren sin raps på den fysiska marknaden till ett pris på 3,50 kr/kg enligt forwardkontraktet.
Nettopris blir 3,95 kr/kg (3,50 + 0,45) och lantbrukaren har med denna strategi säkrat ett lägsta pris för sin raps och samtidigt tagit del av en prisuppgång.
Postat i Optioner | Lämna en kommentar »
Antag att en lantbrukare sår vete i september 2008 och planerar att skörda 900 ton vete i augusti 2009. I samband med sådd prissäkrar lantbrukaren veten genom att köpa säljoptioner som ger rätt att få sälja futurekontrakt motsvarande 900 ton med ett lösenpris på 1,60 kr/kg med löptid fram till december 2009. För denna rättighet betalar lantbrukaren en premie motsvarande 0,10 kr/kg eller totalt 90.000 kr. På detta sätt har lantbrukaren prissäkrat sin vete till priset 1,60 kr/kg minus kostnader om 0,10 kr/kg samtidigt som han kan ta del av eventuell prisuppgång. Nedan redovisas två exempel på resultatet av denna affär, ett där priset på vete stiger och ett där priset på vete sjunker.
———————————————————————————————————————
Exempel 1:
Priset på vete stiger och är vid skörd 1,75 kr/kg både på marknaden för futurekontrakt och på den fysiska marknaden. Då lösenpris på säljoptionerna är lägre än gällande marknadspris väljer lantbrukaren att låta säljoptionerna förfalla samtidigt som han säljer sin vete på den fysiska marknaden till 1,75 kr/kg eller totalt 1.575.000 kr.
Resultatet av denna affär blir 1.485.000 kr (+1.575.000 kr för den sålda veten och -90.000 kr för premie). Det ger ett nettopris på 1,65 kr/kg (1,75 kr – 0,10 kr). Om prissäkring med säljoptioner inte gjorts hade nettopriset blivit 1,75 kr/kg vilket visar att utnyttjande av optioner inte alltid är fördelaktigt.
———————————————————————————————————————
Exempel 2:
Priset på vete sjunker och är vid skörd 1,40 kr/kg både på marknaden för futurekontrakt och på den fysiska marknaden. Med ett lösenpris på 1,60 kr/kg har säljoptionerna ett intrinsic value på 0,20 kr/kg (1.60 – 1,40). Då det är några månader kvar på sälj-optionernas löptid antas även ett time value, detta sätts till 0,02 kr/kg. Säljoptionernas premie värderas därmed till 0,22 kr/kg (0,20 + 0,02). Lantbrukaren säljer sina säljoptioner och erhåller för det 198.000 kr (0,22 x 900.000) och säljer samtidigt sin vete på den fysiska marknaden för 1,40 kr/kg eller totalt 1.260.000 kr.
Resultatet av denna affär blir 1.368.000 kr (+1.260.000 kr för den sålda veten, +198.000 kr i premie för de sålda säljoptionerna och -90.000 kr för den ursprungliga premien). Det ger ett nettopris på 1,52 kr/kg (1,40 + 0,22 – 0,1). Om prissäkring med säljoptioner inte gjorts hade nettopriset blivit 1,40 kr/kg och totalt hade lantbrukarens resultat blivit 108.000 kr mindre ((1,52 – 1,40 x 900.000) vilket visar att det i detta fallet var fördelaktigt att använda sig av optioner.
———————————————————————————————————————
Postat i Optioner | Lämna en kommentar »
En lantbrukare skördar i augusti 2009 vete som inte är prissäkrad. Marknadspriset på vete är då 1,60 kr/kg på den fysiska marknaden. Lantbrukaren har lagringskapacitet för veten på sin gård men lantbrukarens granne har erbjudit 0,01 kr/kg per månad för att få hyra lagringsutrymmet. Enligt lantbrukarens beräkningar kostar det 0,03 kr/kg per månad att lagra sin egen vete hemma på gården (0,02 kr/kg för bl.a. ränta och lagringsförluster + 0,01 kr/kg som grannen erbjudit att betala). För att det ska vara lönsamt att lagra den egna veten måste således marknadspriset på vete stiga mer än 0,03 kr/kg per månad.
Vid skördetillfället handlas köpoptioner med ett lösenpris på 1,67 kr/kg och en löptid fram till januari 2010 till en premie på 0,13 kr/kg.
Lantbrukaren har åtminstone tre valmöjligheter. Sälja veten direkt vid skörd för 1,60 kr/kg och undvika alla kostnader för lagring; lagra veten hemma på gården och hoppas att marknadspriset stiger mer än 0,03 kr/kg per månad; eller sälja veten direkt vid skörd och ersätta veten med köpoptioner för premien på 0,13 kr/kg.
Följande tabell visar resultatet av de tre alternativen där marknadspriset på vete i januari sjunkit med tio procent, är kvar på samma nivå och stigit tio procent.
Om priset på vete i januari är kvar på 1,60 kr/kg vore det bästa alternativet att ha sålt veten direkt vid skörd. Näst bäst vore alternativet med att sälja direkt vid skörd och samtidigt köpa köpoptioner, detta p.g.a. att kostnaderna för lagring av vetet överstiger kostnaden för optionernas premie. Sämst alternativ vore att lagra veten.
Om priset på vete i januari sjunkit till 1,44 kr/kg så är alternativet med köpoptioner fortfarande näst bästa alternativ. Detta eftersom nettopriset stannar vid 1,47 kr/kg (1,60 kr/kg vid försäljning av veten minus köpoptionernas premie på 0,13 kr/kg).
Om priset på vete i januari stigit till 1,76 kr/kg ökar värdet på köpoptionerna lika mycket som värdet på den lagrade veten. I just detta fallet är dock alternativet med att sälja veten vid skörd och samtidigt köpa köpoptioner bättre p.g.a. att köpoptionernas premie är lägre än kostnaden för lagring.
I detta fall blev alternativet med att sälja veten vid skörd och samtidigt köpa köpoptioner ett bättre alternativ än att lagra veten på gården för samtliga tre exempel på prisutveckling. Om hänsyn även tas till sambandet mellan risk och resultat så blir alternativet med köpoptioner än mer fördelaktigt. Detta eftersom lantbrukaren vid lagring ställs inför en prisrisk för hela den lagrade skörden och dessutom risken för t.ex. lagrings- och kvalitetsförluster. I alternativet med köpoptioner riskeras endast den betalda premien.
Postat i Optioner | Lämna en kommentar »
En option ger innehavaren en rättighet, men inte en skyldighet, att köpa eller sälja den underliggande varan, till ett bestämt pris inom en viss tidsperiod eller på förfallodagen. En option som kan utnyttjas under hela löptiden är en ”amerikansk option” och en option som endast kan utnyttjas på förfallodagen är en ”europeisk option”. Det finns två olika typer av optioner, köpoptioner och säljoptioner. En köp-option ger innehavaren rätt att få köpa den underliggande varan och en säljoption ger innehavaren rätt att sälja den underliggande varan. När det gäller optioner kopplade till jordbruksprodukter är den under-liggande varan nästan alltid ett futurekontrakt men det finns optioner där den underliggande varan är den fysiska varan. Precis som vid handel med futurekontrakt finns det vid handel med optionskontrakt en risk med att priser på börsen ofta inte korrellerar fullt med priser på den fysiska marknaden. Den i ovan-stående stycke beskrivna basisrisken gäller således även vid handel med optioner.
Optioner är ett användbart instrument som lantbrukare kan utnyttja för att hantera prisrisk. Då innehavaren av optionen köpt en rättighet och inte en skyldighet kan optioner dessutom vara väldigt flexibla.
Om syftet är att säkra sig mot eventuella prisfall kan lantbrukaren köpa en säljoption. En säljoption ger innehavaren rättighet att sälja till ett visst pris och garanterar således ett lägsta pris. Om priserna sjunker/håller sig kvar under denna lägsta nivå blir det fördelaktigt för lantbrukaren att utnyttja optionen. Skulle istället priserna stiga/hålla sig kvar över detta lägsta pris så väljer lantbrukaren att inte utnyttja optionen och tillåts därmed ta del av det högre priset. En säljoption kan alltså fungera som en försäkring mot prisfall utan att ta bort möjligheten att tjäna på en prisökning.
Även köpoptioner kan vara användbara för en lantbrukare. Om lantbrukaren redan säkrat sig mot eventuella prisfall med forwards eller futures så kan en komplettering med köpoptioner ge möjlighet att ta del av eventuella prisökningar. Oavsett om marknadspriset på den fysiska varan går upp eller ned så kommer forward- eller futurekontraktet hanteras precis som beskrivits ovan under respektive avsnitt. Men om priset ökar/håller sig kvar över köpoptionens lösenpris så kommer lantbrukaren utnyttja köpoptionen och tar på så vis del av prisökningen samtidigt som han säkrat sig mot ett prisfall. Skulle istället priset sjunka/hålla sig kvar under köpoptionens lösenpris så utnyttjas inte köpoptionen.
Kombinationen av forward- eller futurekontrakt tillsammans med köpoptioner får ur pris-säkringssynpunkt precis samma effekt som enbart säljoptioner. Alternativet med forward- eller futurekontrakt i samband med köpoptioner är dock lite mer flexibelt. Köpoptionerna kan säljas och eventuellt köpas tillbaka när som helst och speciellt i en väldigt volatil marknad ges därför möjlighet för en aktiv lantbrukare att göra en förtjänst mer än en gång. Givetvis kan liknande handel ske med säljoptioner men då med bristen att man överger sitt säkrade lägsta pris varje gång man säljer optionerna.
Köpoptioner kan även användas separat som alternativ till lagring av skörd. Lagring av en vara är förknippat med kostnader i form av bl.a. ränta på värdet av varan, volym-förluster, hanteringskostnader och kostnader för lagringsanläggningen. Lagring är dessutom förenat med risken att varans kvalitet sjunker under lagringstiden och även risken att priset på varan sjunker efter skörd. Om varan istället säljs vid skörd kan varan ersättas med köpoptioner som stiger i värde om marknadspriset på varan stiger. Om marknadspriset på varan sjunker riskerar lantbrukaren vid lagring av skörd värdet på hela skörden medan lantbrukaren i alternativet med köpoptioner endast riskerar att inte få tillbaka hela eller delar av betald premie.
Premie
Kostnaden för att erhålla dessa möjligheter är optionens pris, även kallat optionens premie. Premien betalas till den som utfärdar optionen och är den enda faktor som kan variera i ett optionskontrakt, allt annat är förutbestämt eller standardiserat. Premien är det enda en köpare av en option riskerar att förlora. Då denna risk är begränsad och känd kommer köpare, till skillnad från då det handlas med futurekontrakt, inte av mäklaren krävas på någon deposition.
Värdet på en option, optionens premie, består av två delar:
* Intrinsic value
* Time value
En option har ett intrinsic value om det är fördelaktigt att utnyttja optionen. En köpoption har ett intrisic value om optionens lösenpris understiger marknadspriset på det underliggande futurekontraktet. En säljoption har däremot ett intrinsic value då optionens lösenpris överstiger marknadspriset på det underliggande futurekontraktet. Intrinsic value är alltid positivt eller lika med noll.
Optionens time value reflekterar det värde köpare är beredda att betala för att ha möjligheten att optionen blir fördelaktig att utnyttja någon gång innan eller på förfallodagen. Ju kortare tid till förfallodagen ju lägre är time value. Vid förfallodagen är time value noll.
Hur högt time value värderas beror på ett flertal faktorer, bl.a. följande:
* Marknadspris på det underliggande futurekontraktet
* Optionens lösenpris
* Återstående löptid
* Marknadsvolatilitet
* Riskfria marknadsräntan
Olika sätt att gå ur ett optionskontrakt
Efter att en köp- eller säljoption köpts finns det tre olika sätt att gå ur optionskontraktet.
* Kvitta bort optionen med en motsatt affär
* Utnyttja optionen
* Låta optionen förfalla
Det vanligaste sättet att gå ur ett optionskontrakt är att kvitta bort optionen genom att göra en motsatt optionsaffär. En lantbrukare som köpt sälj- eller köpoptioner gör helt enkelt detta genom att sälja samma optioner. Att kvitta en option på detta sätt innan lösendagen är det enda möjliga sätt för att ta del av återstående time value. Den vinst/förlust som uppstår är skillnaden mellan den premie som ursprungligen betalats för optionen och den premie som erhålls då optionen säljs.
Optionsinnehavaren har givetvis även möjligheten att utnyttja optionen och köpa/sälja den underliggande varan. Detta görs genom att meddela mäklaren som ser till att det underliggande futurekontraktet blir köpt eller sålt.
Det tredje alternativet är att låta optionen förfalla. Om optionen vid förfallodagen saknar
intrinsic value så kommer innehavaren ej utnyttja optionen eller kunna sälja den och den
förfaller automatiskt. Innehavaren förlorar då den premie han betalt för optionen men aldrig mer.
Postat i Optioner | Lämna en kommentar »
Basis förstärks
En lantbrukare säljer futurekontrakt på börsen i december till 130 kronor per deciton för leverans i augusti. Då ligger det svenska priset på 125 kronor per deciton. När lantbrukaren köper tillbaka futurekontraktet i augusti säljer hon samtidigt vete till Lantmännen.
Detta händer om vetepriserna går upp från december fram till skörd:
Futurekontrakt 130 >140 = -10
Lantmännens pris 125 > 130 = +5
Resultat -10 +5 = -5
Detta händer om vetepriserna går ner från december fram till skörd:
Futurekontrakt 130 > 120 = +10
Lantmännens pris 125 > 130 = -15
Resultat +10 -15 = -5
Slutsatsen blir att säljer man futurekontrakt när skillnaden mellan spotpris och futurepris är liten, och köper tillbaka det när skillnaden är större, samtidigt som man säljer vetet kommer man alltid att förlora pengar på basis, oavsett om priserna går upp eller ned.
———————————————————————————————————————
Givetvis förekommer även det omvända förhållandet. Om ett område istället får ett ökat utbud eller en mindre efterfrågan av en vara så kan det lokala spotpriset sjunka relativt futurepriset och basis blir mer negativ (eller mindre positiv). Denna typ av förändring av basis benämns ”försvagning av basis”.
———————————————————————————————————————
Basis försvagas
En lantbrukare säljer futurekontrakt på börsen i augusti till 130 kronor per deciton för
leverans i december. Då ligger det svenska priset på 110 kronor per deciton. När lantbrukaren köper tillbaka futurekontraktet i december säljer hon samtidigt vetet till Lantmännen.
Detta händer om vetepriserna går upp fram till skörd:
Futurekontrakt 130 > 140 = -10
Lantmännens pris 110 > 130 = +20
Resultat -10 +20 = +10
Detta händer om vetepriserna går ner fram till skörd:
Futurekontrakt 130 > 120 = +10
Lantmännens pris 110 > 105 = -5
Resultat +10 -5 = +5
Slutsatsen blir att säljer man futurekontrakt när skillnaden mellan spotpris och futurepris är stor och sedan köper tillbaka det när skillnaden har minskat, och samtidigt säljer spannmålen, kommer man alltid tjäna pengar på basis oavsett om priserna går ner eller upp.
———————————————————————————————————————-
Det är viktigt att förstå att det är förändringar i förhållandet mellan futurepriset och spotpriset som förstärker eller försvagar basis, inte förändring av prisriktning.
Basis är den enda faktor som kan påverka resultatet av en ingången futureaffär och den är därför viktig att ta hänsyn till för en lyckad prissäkring.
Förändring i basis benämns ”basisrisk”. Basisrisken gör att resultatet av en futureaffär inte kan förutses till fullo men dess betydelse mätt i risk har mycket mindre betydelse än den prisrisk som futurekontraktet tar bort.
——————————————————————————————————————–
Ovanstående exempel är hämtade från www.handelsbanken.se
Postat i Basis | Lämna en kommentar »
För att prissäkringen skall fungera med futures krävs att priserna på futures följer priserna på den fysiska varumarknaden, även kallat spotpriser. Futurepriset kan ses som ett världsmarknadspris och fungerar som ett riktmärke för de lokala spotpriserna. Normalt finns det en skillnad mellan de båda priserna, en skillnad som benämns basis. Hur stor basis är beror på ett flertal faktorer varav några är:
* Transportkostnader
* Lokala utbuds- och efterfrågeförhållande
* Marknadsräntor och lagringskostnad
* Hanteringskostnader
Alla dessa faktorer kan variera mellan olika geografiska lägen och således kan även basis variera beroende på var den lokala marknaden är. En av de faktorer som påverkar basis allra mest är ofta lokala utbuds- och efterfrågeförhållande. Om ett område t.ex. drabbas av låga skördar kan det få det lokala spotpriset att stiga relativt futurepriset vilket får följden att basis blir mindre negativ (eller mer positiv). Denna typ av förändring av basis brukar benämnas ”förstärkning av basis”.
Postat i Basis | Lämna en kommentar »
En lantbrukare önskar i september 2008 prissäkra 300 ton av sin nysådda vete. Lantbrukaren väljer att sälja futurekontrakt på börsen (Euronext) med leverans i september 2009 till priset 1,50 kr/kg. Varje futurekontrakt med vete som underliggande vara tecknas på Euronext till en volym på 50 ton. Lantbrukaren tecknar således sex kontrakt.
Initial margin för ett vetekontrakt på Euronext uppgår till 1.100 EUR eller ca. 11.847 kr. Initial margin blir i detta fall totalt 71.082 kr (11.847 kr x 6 kontrakt). En börsavgift på 1 EUR eller 11,847 kr per kontrakt tillkommer, d.v.s. totalt ca. 71 kr samt courtagé till mäklaren (Handelsbanken) på 79 kr per kontrakt eller 474 kr totalt.
Med ovanstående förutsättningar redovisas nedan två olika alternativ, ett då vetepriset vid leverans är 1,30 kr/kg och ett då vetepriset vid leverans är 1,70 kr/kg.
———————————————————————————————————————-
Vetepris vid leverans = 1,30 kr/kg
I september 2009 då veten skall levereras är priset på vete 1,30 kr/kg, både på marknaden för futurekontrakt och på den fysiska marknaden. Futurekontrakten köps tillbaka (stängs) och lantbrukaren erhåller (1,50 – 1,30) x 300.000 kg = 60.000 kr. Även här tillkommer börsavgift och courtagé på totalt 71 kr respektive 474 kr. Samtidigt säljs veten på den fysiska marknaden för 390.000 kr (1,30 x 300.000).
Resultatet av affären blir följande:
Spannmålslikvid +390.000 kr
Ersättning för futurekontrakt vid stängning +60.000 kr
Börsavgift och courtagé -1.090 kr
Nettointäkt 448.910 kr eller ca. 1,50 kr/kg
———————————————————————————————————————
Vetepris vid leverans = 1,70 kr/kg
I september 2009 då veten skall levereras är priset på vete 1,70 kr/kg, både på marknaden för futurekontrakt och på den fysiska marknaden. Futurekontrakten köps tillbaka (stängs) och lantbrukaren måste betala (1,70 – 1,50) x 300.000 kg = 60.000 kr. Även här tillkommer börsavgift och courtagé på totalt 71 kr respektive 474 kr. Samtidigt säljs veten på den fysiska marknaden för 510.000 kr (1,70 x 300.000).
Resultatet av affären blir följande:
Spannmålslikvid +510.000 kr
Betalning för futurekontrakt vid stängning -60.000 kr
Börsavgift och courtagé -1.090 kr
Nettointäkt 448.910 kr eller ca. 1,50 kr/kg
—————————————————————————————————————————–
Ovanstående två exempel visar att lantbrukaren genom att prissäkra veten med futurekontrakt erhåller 1,50 kr/kg för veten oavsett om marknadspriset faller eller stiger.
Postat i Futures | Lämna en kommentar »
Precis som ett forwardkontrakt är ett futurekontrakt ett avtal om att sälja eller köpa en vara där pris, kvantitet och leveransdatum samt för jordbruksprodukter även kvalitet är fastställt. Till skillnad från forwards är futures standardiserade och börshandlade. För futurekontrakt med jordbruksprodukter som underliggande vara avser standardiseringen kvantitet, kvalitet samt kontraktets förfallodag. Kvar att avtala om är priset vilket bestäms mellan köpare och säljare genom börshandel.
Då forwardkontrakt avslutas genom leverans av den underliggande varan gäller i de allra flesta fall det motsatta för futurekontrakt. Mindre än två procent av alla futurekontrakt leder till leverans. Istället görs normalt en motsatt transaktion någon gång innan förfallodagen varpå de båda positionerna tar ut varandra och stängs. Detta kan göras när som helst under löptiden men vanligtvis sker det nära förfallodatum. Den mellanskillnad som uppstår mellan de olika positionerna avräknas eller tillgodoräknas därefter på konto kopplat till futurehandeln.
Handel med futures är således med väldigt få undantag endast handel med värdepapper och den fysiska varan säljs istället till aktuellt marknadspris genom samma distributions-kanaler som utnyttjas då futurehandel inte sker. Generellt följer priserna på future-marknaden priserna på den fysiska marknaden och eventuella vinster (förluster) på futuremarknaden kommer ta ut förluster (vinster) på den fysiska marknaden. Prisförhållandet är dock inte exakt vilket förklaras mer under avsnittet om basis.
Margins
Till skillnad från vid tecknande av forwardkontrakt då ingen överföring av pengar sker förutom för transaktionskostnader behöver man innan handel med futurekontrakt göra en form av deposition på ett konto hos mäklaren. Detta i syfte att säkerställa att både köpare och säljare kommer fullfölja sina åtaganden förenat med futurekontraktet. Hur stor denna deposition är varierar mellan olika futurekontrakt men ligger vanligtvis mellan 5-18 procent av kontraktets initiala värde. Mäklaren kan även beroende på kundens kreditvärdighet sänka eller höja procentsatsen. Denna deposition benämns normalt ”initial margin”.
Initial margin ersätts efter ingånget kontrakt av ”maintenance margin”. Maintenance margin är det belopp som skall finnas på kontot under kontraktets löptid, ofta är detta belopp detsamma som initial margin men ibland lägre beroende på kontraktets villkor. Eventuella vinster eller förluster på ett futurekontrakt avräknas dagligen, något som kallas för ”marking to the market”. Om t.ex. priset på den underliggande varan stiger kommer den som köpt futures få sitt konto krediterat och den som sålt futures få sitt konto debiterat. Denna dagliga avräkning kan leda till att beloppet på kontot sjunker under maintenance margin, om så sker begär mäklaren att ett belopp stort nog för att nå upp till maintenance margin sätts in på kontot. En sådan begäran från mäklaren benämns ”margin call”. Om istället beloppet på kontot överstiger maintenance margin kan den överstigande delen tas ut fritt. När futurekontraktet stängs får köpare och säljare tillbaka innestående belopp.
Postat i Futures | Lämna en kommentar »
